Nu har det gått alldeles för lång tid sedan jag uppdaterade här! Och det har hunnit hända massor, saker som jag tänker att jag kommer gå igenom lite mer ingående i flera inlägg framöver. Men en stor sak är att min bok Springor av mörker har släppts!
Imorgon har Springor av mörker varit ute i två veckor och vilket fint mottagande min lilla skräckroman har fått. Boken fick högsta betyg av BTJ och har nästan köpts in på 100 bibliotek runt om i landet, vilket känns helt otroligt och är något av en milstolpe. Hur häftigt vore det inte över 100 bibliotek köpte in den, min bok?!
Springor av mörker hade försläpp på bokmässan i Göteborg i slutet av september och där sålde boken slut på lördagen! Jag är så otroligt glad och tacksam för att så många vill följa med in i min rysliga stuga. Nu så här, dryga två veckor efter boksläpp har jag hunnit landa lite mer i allting. Jag är stolt över min bok. Den har fått lite ris, men också en hel del ros och jag suger åt mig varenda positivt ord. Det som jag har upplevt svårast hittills, och som jag vet är det svåraste som författare är att nå ut. Något som jag kämpar hårt med. Att visa att jag och mina böcker finns, men det är svårt att komma utanför sin bekantskapskrets. Och jag blir så lycklig varje gång någon väljer att plocka upp min bok.
Om boken:
Celine har äntligen samlat mod för att ta sig ur ett destruktivt förhållande. Hon hyr en stuga och lämnar allt bakom sig förutom katten Sixten som är hennes ständiga följeslagare.
När Celine kommer fram till stugan tycks allting vara som en dröm, men hyresvärden ber henne om en tjänst. Om hon kan packa ner alla saker som tillhör den förra hyresgästen? En kvinna som gav sig iväg utan ett ord. Bland kvinnans saker finner hon en bok som berättar en otrolig historia om stugan hon nu bor i. En berättelse om det tragiska och fruktansvärda som skett där en gång i tiden. Varför hade den förra hyresgästen denna bok? Eller tillhör boken huset?
Det drar kallt mellan springorna i trägolvet, Celine tycker sig höra väsande andetag och Sixten vägrar vidröra golvet. Är det ensamheten som sakta driver henne till vansinne eller finns det något annat i huset? Någon annan som bevakar varje steg hon tar …
Elina Kangas 